Patientinformation

Skriv ut

Östertull i alternativ driftform

26 mars 2006.

Den 1 september 2003 har vi öppnat vårdcentralen i privat regi, efter att bolaget Vårdcentralen Östertull AB har tecknat vårdavtal med Landstinget. En så kallad personalövertagning.

Vår målsättning är att kunna erbjuda en fast, trygg läkarkontakt, god kontinuitet, maximal tillgänglighet och grundläggande hälso- och sjukvård inom allmänmedicin till områdets befolkning.

För att uppnå vårt mål, har vi infört områdesansvar, då var och en av läkarna, i ett teamarbete med distriktssköterska, har ansvar för en viss del av vårt geografiska upptagningsområde. Detta arbetssätt främjar våra viktigaste verksamhetsmål samtidigt som det erbjuder en jämn och rättvis arbetsfördelning mellan våra medarbetare.

Skriv ut

Listning

26 mars 2006.

 
Landstingets medel för primärvårdsverksamhet fördelas efter hur många patienter som är listade på respektive vårdcentral.

Den service och kvalité vi kan ge våra invånare/listade är beroende av att så många som möjligt av invånarna i vårt upptagningsområde är listade hos oss, även de som mycket sällan kommer i kontakt med vården.


Vi vill gärna att Du listar Dig hos oss. Listningsblankett kan hämtas på vårdcentralen, men det går också att skicka mejl till oss på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Skriv ut

Fakta om Östertull

26 mars 2006.

otv1

Vårdcentralen Östertull har sedan 2003 drivits i privat regi med vårdavtal. Det innebär i korthet att Landstinget sätter tydliga ramar kring vårt åtagande och de medicinska krav som måste uppnås.

Personalen har 2003 följt med till det privata bolaget och utvecklingsarbetet har tagit fart. Nya administrativa som medicinska rutiner har införts för att säkerställa vårdens kvalitet. För närvarande är vi 25 medarbetare.

Fyra läkare har sedan starten bemannat vårdcentralen och kunnat säkra en god tillgänglighet och kontinuitet. Vi erbjuder en hög medicinsk kompetens. Alla våra läkare är specialister i allmänmedicin och har arbetat hos oss länge. Vår personalomsättning också i övrigt är mycket låg. Att personalen trivs hos oss är också en trygghet för dig som patient.

Sedan privatiseringen har ägarbolaget Vårdcentralen Östertull AB axlat rollen att styra verksamheten. Vi har uppnått fera av landstinget förutbestämda kvalitetskrav med råge. Telefontillgängligheten har alltid legat på hög nivå. I kvalitetsindikatorer inom läkemedelsområdet har vi placerat oss bland de bästa vårdcentraler i länet.

2009 var ett avgörande år för verksamheten i och med att fritt vårdval införts med 1 september 2009 även i Östergötland. Det innebär att vi får mer än någonsin fokusera på att framstå som en vårdenhet som skapar och behåller förtroende hos norrköpingsbona och våra uppdragsgivare. Vårt sätt att uppnå detta är att ständigt utveckla och förbättra vår service, våra arbetsmetoder, patientsäkerhet, vårt bemötande, våra medicinska kunskaper och färdigheter.

Vi har definierat vår vision i att vara den vårdcentral i Östergötland som lägger störst vikt vid hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet. Vi vill framhäva det självklara att det är bättre att förebygga sjukdom och ohälsa än att försöka behandla dem i efterhand när skadan redan har skett. Då majoriteten av dagens sjukdomspanorama, de så kallade folksjukdomarna (övervikt, diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdom, obstruktiv lungsjukdom, psykisk ohälsa, ryggont) som människor behöver söka för beror på ofördelaktig livsstil, är det logiskt att angripa dessa problem vid dess framkallande orsaker. Att hitta metoder för att lyckas förändra människors livsstil och beteende är en stor utmaning för sjukvården idag och vi vill vara i framkanten av detta engagemang.

Vi anstränger oss för att på ett mångsidigt sätt hjälpa och stödja våra patienter i deras strävan för ett hälsosammare liv. Vi är redan mycket måna att ta tid för dialog kring alkoholvanor, tobaksanvändning, fysisk aktivitet och stress - faktorer som påverkar ditt liv. Vi bevakar och tar till oss snabbt nya forksningsrön som ger oss redskap för att öka förståelse för metoder som främjar betendeförändringar. Våra medarbetare har genomgått utbildning i motiverande samtalsmetodik samt kognitivt förhållningssätt och avser att förbättra våra kunskaper ytterligare.

Vi förskriver FaR (Fysisk aktivitet på Recept) och ordinerar tobaksslutarstöd. Vårdcentralen även initierar olika motionsaktiviteter för våra patienter. Under 2009 erbjöd vi kurs i Qigong som är en mjuk motionsform som passar alla åldrar.

Vi ser det självklart att du vid kontakt med oss ska mötas av vänlighet och förståelse. Det är faktiskt en viktig del av vården. Vi jobbar vidare på att kunna erbjuda en hög tillgänglighet, då det skapar trygghet för dig. Det ska alltså gå lätt att komma i en första kontakt med oss via telefon och mail. Och det ska gå att få besök inom rimlig tid. Det är viktigt att du är delaktig i behandlingen för att vården ska fungera riktigt bra och vi uppmuntrar att dela med oss dina intryck och erfarenheter om den vård och bemötande du erhållit.

Skriv ut

Våra telefonnummer och öppettider

26 mars 2006.

Våra öppettider är vardagar kl 07.45–17.00

(Kvällar och helger hänvisas till Sjukvårdsrådgivningen 1177)
Skriv ut

Hälsosamma solvanor (från Hälsotecken)

19 mars 2006.

Födelsemärket kliade.
Och växte.
Och blödde.

När Jan Rosander sökte läkarhjälp för att få bort den irriterande leverfläcken, fick han beskedet som kom att påverka hans liv.
Han hade drabbats av hudcancerformen malignt melanom.

Det verkade inte vara så allvarligt. En leverfläck på vaden som hade funnits där så länge Jan Rosander kunnat minnas. Under hösten 1994, när Jan var 32 år, började fläcken växa lite, blev långsamt högre. Den kliade emellanåt, blödde lite ibland.

– Jag tittade inte på den så ofta, eftersom den satt på vaden. Och jag tänkte aldrig på att det kunde vara någon form av hudcancer, säger Jan Rosander.

Efter några månader tyckte Jan att fläcken var irriterande, och beslutade att ta bort den. Han kontaktade företagshälsovården på sin arbetsplats och fick en behandlingstid några veckor framåt, men fläcken kliade än värre. Då blev det bråttom, och i januari 1995 togs fläcken bort. Redan vid operationen sa läkaren till Jan att han skulle förbereda sig på att leverfläcken utvecklats till ett malignt melanom, en form av hudcancer. Därefter skickades den bortopererade fläcken på analys.

– Jag tänkte ”Jaha, vi får se vad analysen ger”. Det kändes inte som att jag fått något besked, säger Jan.

Analysresultatet dröjde några veckor – och det visade att leverfläcken utvecklats till ett malignt melanom. Jan fick cancerbeskedet per telefon från en läkare, och blev kallad till en ny operation. Ett ännu större område med hud skulle tas bort från vaden.

– Då, efter det samtalet, kändes det inte så roligt. Men jag tror ändå inte att jag förstod att jag faktiskt hade hudcancer, säger Jan.

Området där fläcken suttit opererades bort, och därefter väntade en lång period med täta kontroller av Jans lymfkörtlar. Om cancercellerna spridit sig dit, skulle de även kunna sprida sig till andra delar av kroppen.

Operation och medicinering under ett år
Under hösten 1995 upptäcktes att en av Jans lymfkörtlar verkade onormal. Ett vävnadsprov bekräftade att cancercellerna fanns där. Sju lymfkörtlar opererades bort, och i ett par av dem fanns det cancerceller. Jan visste med ens att läget var mer allvarligt.

– Det kändes mycket värre att få beskedet att cancern spridit sig, säger Jan. Jag blev rädd för att livet skulle ta slut redan då, att jag inte skulle få se mina barn växa upp.

Efter att lymfkörtlarna opererats bort, behandlades Jan med en medicin som hjälper immunförsvaret. Jan tog medicinen själv, tre injektioner varje vecka under ett år. Bieffekterna lät inte vänta på sig.

– Det var som att ständigt ha influensa på gång. Det var inget roligt år, säger Jan med en rysning.

Jan fortsatte dock att arbeta som vanligt. Förutom ett tiotal dagar i samband med operationerna, var han inte sjukskriven. Och han kände aldrig att han ville ge upp eller avsluta behandlingen.

– Jag visste ju hela tiden att det var för mitt eget bästa. Det var bara att bita ihop.

Den 27 februari 1997 var det dags för den sista sprutan.

– Det datumet hade jag sett fram emot i ett år, säger Jan.

I medicinska termer beräknas utläkningsperioden för allehanda tumörer till fem år. Har patienten inte fått återfall under den tiden, är han eller hon att betrakta som frisk. Det händer att återfall dyker upp senare i livet, men sannolikheten är liten.

Håller själv koll
Fram till för två år sedan gick Jan på regelbundna kontroller, där alla hans lymfkörtlar undersöktes. I dag håller Jan själv koll på sin kropp. Hans attityd till sjukdomen är avslappnad.

– Jag sitter inte och stirrar på mina leverfläckar hela dagarna. Jag tänker inte på sjukdomen så ofta, faktiskt.

Men ibland blir han påmind om vad han varit med om. Då och då värker ena benet, troligtvis ett resultat av att lymfkörtlarna saknas.

Jan är rödlätt, har fräknar och ljus hy. Han blir aldrig brun av solen, bara röd. Någon solfanatiker har han aldrig varit. Det har blivit lite solbadande då och då, men inte särskilt mycket.

– Efter den första operationen sa läkarna till mig att jag inte fick fortsätta sola i solarium. ”Det har jag aldrig gjort, och det kommer jag inte att börja med heller”, svarade jag då.

1998 åkte Jan och hans fru till Mallorca.

– Det var mest min fru som tänkte på hur det skulle vara för mig, att jag skulle ha kläder på mig i solen. Men jag låg inte och stekte mig. Vi vandrade mest runt och tog det lugnt.

Jan Rosanders liv går vidare som vanligt, även om tanken på sjukdomen finns där emellanåt.

– Någonstans i mig finns tanken på att om man väl har fått cancer så blir man aldrig helt frisk. Man har ju hört om människor som insjuknat igen efter att de friskförklarats. Jag vill inte gå och inbilla mig att jag är kärnfrisk, för så är det kanske inte alls.

Hälsoprofil och hälsokontroll

halsoprofil

Medicinsk Qigong

qigong

Ljusterapi

ljusterapi

Screening

screening